Att gråta offentligt!

Hallo kära läsare.
Blir totalt överlycklig när jag ser att antalet stiger på min räknare *KÄRLEK* men det ger mig oxå lite prestationsstress :)
Jag har ju en förmåga att vilja visa hela världen vad BRA jag är, vad mkt jag kan, hur duktiga mina barn är och mkt mkt mer...
Men bubblan börja spricka nu.

Satt på jobbet idag o hade fika.
Gratulerade en tjej som fyllde år o åt tårta, så frågade jag en av tjejerna vid mitt bord vad ett ord (en sak) hon nämnt tidigare betydde.
Jag vet att det är ett program, men inte för vad.
Hon svarade, fint, med en bra förklaring o jag tänkte lite för mig själv att sådär skulle jag med vilja vara.
Våga stå för den man är. Den man är på riktigt!
Våga tala om att det finns problem, att man är liten o svag ibland, o att man går dit där de hjälper en.

Jag småpratade lite till o ja anar väl någonstans i ögonvrån att en av cheferna ser mig.
Hon hör mig o ja känner att rösten försvinner o det blir jobbigt.
Hon frågar högt "Vad sa du, Weronicha? Säg det igen"
O jag försökte, men det kom ingenting.

Bara massa gråt.

Det gör det nu med för det känns.... Skönt? Jobbigt?
Jag vet inte, men jag vet att det VA inte meningen att all gråt skulle forsa ut.

Inte där, över fikabordet med tårta o födelsedagsbarn, över alla som satt där inne o hade rast, över chefen som hade hoppat in te stolen breve min o som lagt armarna om mig, inte då o inte offentligt!
Egentligen skulle de bara komma hemma, när kottarna sov o jag var ensam.

Men så vart det inte.
Det vart en lång rast, en lång pratstund med tjejerna som jag inte känner, med chefen som är riktigt snäll och med min handläggare som lät mig snora o gråta hur länge jag ville.
Jag känner mig konstig, fortfarande väldigt liten och ynklig, men inte hela tiden.

Jag hoppas jag blir stor o stark i hjärna o hjärta när folken där borta pushar på i rätt riktning.
När de öppnar dörrarna o hejar på när ja ska igenom.
Så idag har vart en jobbig dag, o en bra dag på samma gång.
Jag är trött o har ledsna ögon, men det finns hopp.
Massa hopp att imorrn är en ny dag som bara blir så bra som jag gör den.

Gad däm så klyschig jag låter, men so be it :D
Massa kram folks, o hoppas ni oxå får en kram o ett peptalk när ni behöver det som mest!

X O X O