Norge

Jag gjorde kaffe å mackor..
Satte mig vid bordet o skulle njuta av min frukost, när jag fick se tidningen som legat på bänken i...
Ja, sen Tisdagen 26 Juli.

Jag läser aldrig tidningar.
Lyssnar inte heller på radio.
Brukar säga te folk (om nån nu skulle fråga) att de e för de e så tråkiga...
Men sanningen är att ja blir så ledsen av allt som skrivs!

Ibland på facebook brukar ett par vänner lägga ut länkar från expressen eller aftonbladet, o ganska ofta klickar jag på dem.
Då slutar de me att jag grinar eller mår illa.
Folk är vidriga!
Ingen barmhärtighet, ingen empati o ingen kärlek överhuvudtaget!

Hur ska jag orka läsa sånt?
Hur ska jag våga låta mina barn gå ut o leka efter att ha läst allt vidrigt?

Men, iaf hade jag sparat tidningen jag fått av nån dam (jo, sånt händer mig ibland, undrar om de e för ja ser okultiverad ut..?) för de VA nå ja ville läsa om.
Tar en tugga, en klunk kaffe o slår upp där jag slutat sist.
Sen är jag fast!

När jag läser, sugs jag in.

Ögonen letar sig fram av sig själva o jag "ser" de som beskrivs.
Alldeles fantastisk egenskap när man läser härliga böcker man valt själv.
Fruktansvärt jobbig egenskap när man läser om vidriga saker som faktist har hänt!

När jag gråtit så allt bara e en dimma, slutar jag.
Snyter mig o snyftar mer!
Jag blir så ledsen i hela hjärtat över A.B's hat.
Hat mot människor han inte känner, mot folk han aldrig mött o hans vridna sinne för hur det ska va o vad han har gjort.
Jag gråter så jag skakar när jag läser dessa överlevares känslor o hur de inte vågar släppa fram paniken som finns in i dem!

En av tjejerna som skriver en blogg om de som hänt o hennes känslor om det, de hon beskriver, får mig att tänka på barnen som kommer hit efter krig i deras födelseländer.
Hur de chockade ser sina familjer o vänner skjutas ihjäl!




DÄRFÖR läser jag inte tidningen!
DÄRFÖR ser de (som inte känner...) mig, som en rätt ytlig tjej!

Jag gillar fina saker, jag gillar inte tystnad, jag älskar musik o min familj, jag får ont i magen när nån skriker o är dum, jag gråter te mkt beroende på humör, men SJÄLVKLART kan jag oxå vara kaxig o se ball ut (eller iaf försöka) ja kan oxå ha fel, MEN, att läsa om allt hemskt som händer här i världen....
Varför ska jag göra de?

För att folk ska se att ja e intellektuell?
Att ja e smart?
Hänger me i svängarna?

Visst äre jobbigt när man inte alls förstår varför alla e så nere för, o så inser man att en katastrof har hänt för tre dar sen o ja e den enda som inte har en aning om de (för de enda ja lyssnar på e spotify, å de enda ja läser e sånt som roar mig)





Nej, ja vet inte jag...
Min pappa sa för flera flera ÅR sen, att ja MÅSTE hålla mig uppdaterad, ja KAN inte gida runt i min egen bubbla o bara vara.
Jag måste VETA vad som händer i världen.

Men när allt man hör (läser) är våldtäkter, misshandel, knivslagsmål, källargubbar (han, snuskot) påtända/alkoholmissbrukare som kör ihjäl små barn, vård-dagis-skola som inte har några pengar så lekplatserna rasrar o äldre som inte får gå ut...
Känns de bra o leva då?
Känns de bra o kleta på sig läppglans o gå gå ut o le då?

Nej, jag stannar på min plats o grinar sönder hela nyllet!

Vad kan jag göra för att hjälpa?
Jag har inga pengar att skänka te folk som behöver, jag kan inte krama de ledsna människorna o trösta de som behöver.
Jag kan fan inte göra ett någe o de smärtar mig massor!

DÄRFÖR läser inte jag, i vanliga fall, tidningen!
MEN, detta i norge läste jag!
Mitt hjärta blöder för alla de som dog, de som blev kvar, deras familjer o alla landsmän som går omkring i skräcken!

All kärlek till alla som behöver!

Over and out!


X O X O