packar o letar

Hej igen...
Är värdelös på o skriva nu för tiden, men jag måste erkänna att jag känner mig lite generad av att jag kastat ut mitt privatliv så som jag gjort.
Detta är en blogg o de e väl sånt man gör i en blogg men att verkligen visa o tala om hur ledsen jag vart av att bli dumpad, tala om hur kasst jag mådde..
Det är stort!

Men jag antar att alla blir dumpade nån gång i livet, att inte alla e så jävla tip-top-lyckliga hela tiden, o att jag är inte ensam :)

David e faktist den som vart mitt stora stöd här (efter jag kunde sluta tjuta)
Jag har ju ingen familj eller NÅN annan som känner mig här (jo Ida, jag vet att du finns, men vi KÄNNER ju inte varandra på de sättet)

Han gråter ibland o då fnissar jag i smyg...
Nej, förlåt, då tröstar JAG, menar jag (A)



Vi kommer nog hålla kontakten efter jag flyttat, för han e kul.
Snäll o en jävligt bra kille.
Bara att de inte funka mellan oss :)

Igår hade ja tänkt skriva.
Skulle ta kort på kartonghögarna som växer här o så, men jag var så himla nere då.
Jag kände mig så ensam o liten så ja bara grina, tes ja hämta musan på dagis o när hon sov middag packa ja o böla lite te.

Inte för att de e slut, utanför att jag TRODDE ju på fullaste allvar att nästa gång ja skulle packa, skulle de vara för en flytt te ett hus.
O ja TRODDE ju att vi skulle bli kvar här o skaffa oss ett liv här, men ...
Så blev de ju inte.

Sen längtar jag så galet mkt hem.
Min mamma har fått nya svar från sin läkare.
Vet inte om hon vill att jag skriver nåt här om va de sa, så de väntar jag med, men jag vill hem till henne o pappa!
Vill ha min familj nära o vill se deras barn!
Vill kramas!

Davids lillasyster Emma har skrivit nästan varje dag till oss.
Om hur mkt hon kommer sakna oss när vi flyttar o att hon mer än gärna hälsar på när vi bor i öret :)
Tove o hennes underbara Jesper har oxå visat att de finns för oss o det värmer mig i hjärtat.
Sen fina Ida!
Som kommer hit o står så liten o söt o frågar om vi ska ta en kaffe :D
Tack Ida, den dagen fick du mig att inte gråta en tår *love*

Att den bruden som smsat, ringt, skrivit, frågat om vi inte ska ses, komma dit, sova över, umgås, grilla, laga middag, festa osv...
Den bruden har inte hört av sig alls!
Lika bra de känner jag, för det visar vilka man kan lita på och vilka man kan glömma bort på ett ögonblick!

Tycker egentligen lite synd om henne, men de e ju sådant man inte säger.
Man kan ju inte säga att de e synd om en brud som valt de liv hon lever väl?
Då e de väl kanske rätt åt henne?
Eller så e hon bara hjärntvättad.

SÅ!

Nu har vi pratat, skrivit, tänkt klart på henne o nu e hon ju iaf ute ur vårt liv :D

David kommer hit i em o hjälper till o packa på övervåningen.
Har faktist gjort ganska mkt där ändå.
Sen ska vi glo på film o sen får han gå hem till sin mamma *fnissar i mjugg*
Hans val, hans konsekvenser ;P
Men de ska ändå bli skönt o umgås me nån som inte är under tio år o bara bråkar me sitt syskon hela tiden :)

O på måndag ska ja få nå samtal från Örebro myndigheter (som jag har ringt o tjatat på hela veckan) o se om ja får nån hjälp me flytten.
Har man 200 på kontot räcker de ju inte ens te en biljett på båten :S
Aja, har två vilda ärthjärnor i mitt knä nu som vill ha lördagsgodis..
Bäst ja går då ;)

X O X O