lördag 8 januari 2011

DUMPAD!

Jag har ingenting att säga...
Ingenting att skriva...
Jag har ingenting!
Mitt hjärta e krossat o jag orkar ingenting.
Barnen har iaf fått mat...

Jag är lämnad.
Dumpad.
Sviken.
Ensam.
Själv.
Sårad.
Sågad.
Trasig.
Delad.
Itu.

Jag är krossad.
Mitt hjärta e krossat o jag kan inte laga!
Jag kan inte sluta gråta o ja orkar inte ens klä på mig!

Mumlar samma ramsa om o om igen...
"jag är inte kär i dig längre"

Slår in ljus i de enda fina, mjuka inslagspapprena jag har o mumlar, mumlar, mumlar för att inte bli galen!
Igår var det "dumpad"
Allt jag fick fram i mitt mumlande te mig själv var ordet Dumpad!

Måste mumla...
Måste intala mig att det är sant, annars går jag sönder.
Har sjunkit så lågt att jag BAD honom ta mig tillbaka...

Smsar som en fjårtis, skriver som en fjårtis men jag orkar inte bry mig!
Första dagen var jag bara arg!
Tänkte att när HAN kommer hem, ska ja säga si o så, Då minsann ska han få höra va taskig han e...

Dagen efter kunde ja knappt ta mig ur sängen, ansiktet svider av alla tårar o kinderna e trasiga!
Gör välling o frukost men kan inte äta någonting själv...
Bara gråta..
Smsar mer...
Han MÅSTE komma hit!
Han MÅSTE prata med mig!
Men han vill inte.
Han är inte kär i mig mer..
Han är ledsen.
Han gråter.
Han kommer sakna mina barn men hur tror han att DOM kommer känna då?
Molly letar efter SIN pappa-David!

Men han finns inte.
Leo längtar efter mormor o morfar o jag e så tom.

Så ekande, gränslöst djupt, svart, dammigt, grått o fruktansvärt tom!
När tårarna e slut e ja nog helt tom på riktigt!

Första dagen när jag insåg att det var slut, men inte VILLE fatta det, så tänkte jag på vad alla skulle säga.
Jag var orolig för skvaller, ändrade inte statusen på facebook o ville inte ringa hem

HUR kunde ja va så dum så jag blev kär?
Hur kunde ja va så in i helvetes dum så jag flyttade till Gotland?
HUR KUNDE JA VA SÅ JÄVLA DUM SÅ JAG LÄT BARNEN BLI INBLANDADE?

Hur ska jag nånsin orka vara glad igen?

Mitt hjärta e krossat, jag orkar inte finnas mer!
Jag måste, så därför finns jag, men förövrigt kunde de kvitta!
Mina barns fäder har stuckit.
Lämnat det vackraste som finns och jag förstår inte varför.

När jag hör Molly sjunga eller ser hennes söta, roliga fejs, då kan jag inte förstå hur man kan gå ifrån henne.
När jag ser min fina lille kille, som e så vacker o smart o så sårad långt in i själen av sitt förflutna, hur kan man då gå ifrån det?

Det är mitt fel!
Han sa att han inte var kär i mig, alltså e de mitt fel.

Om jag inte träffat David, inte blivit kär, inte presenterat han för mina barn, min familj o inte flyttat hit, då hade allt vart som vanligt igen!
Jag hade inte gråtit sönder mitt ansikte, jag hade inte hatat o älskat på samma gång.
Nu ska jag packa hela vårat hem för en flytt som jag inte vet vart den bär.
Har ju inget jobb, inga pengar, inget liv..
Jag har mina barn, som inte vill se mig för ja bara gråter..
Vart fan ska vi bo?
Vart ska vi ta vägen?
Leo vill bo i Sköllersta, så han kan gå o träffa mormor o morfar varje dag, men...

Det finns inga jobb i Sköllersta!

Jag är fortfarande arg på ÖBO som var så otroligt dumma vid min flytt, så ska vi bo i stan vill jag ha nån annan hyresvärd men ja e så TRÖTT på allt skitsnack!

Kumla e lite tveksamt för där bor folk ja helst kan slippa o Hallsberg...
Ja, de e ju Hallsberg..

Vart ska vi bo?
Jag känner mig som ett roadkill!
Inga känslor, utom de jobbiga, smärtsamma o ja kan inte kliva bort från dem.

Försökte de igårkväll.
Tog en klunk sprit varje gång jag ville smsa David.
Jag vart full!
O ändå hade ja skrivit flera desperata klängiga ledsna sms..

När går detta över?
GÅR det över?
På filmen som gick i förrgår så skulle killen som vart dumpad ha en massa one night stand..
Jag e inte så sugen.
Plus att killen ifråga la sig o tjöt efteråt!
Usch!!!

Jag har packat ljus!
I en liten korg!
Med silkespapper..
Jag har lagt fyra böcker i en påse!

Nu har jag ingenting att packa i, bara en jävla massa saker o möbler i en stor fyra på två våningsplan!
Ensam...
Med två barn...
Herregud, ja tror ja dör!
Ja TROR ja dör av inre smärta..
Ja e så himla ledsen!

8 kommentarer:

  1. Gumman <3 Usch, jag finner inga ord. Men jag finns här och jag kan förstå hur jävla dåligt du mår. Hur som helst, finner du ingenstans att ta vägen så bor jag i ett hus i östansjö med 4 rum och kök varav ett rum iaf är helt ledigt. så du vet=) min dörr står öppen för dig=) Puss och Kram min kära vän från Sandra D

    SvaraRadera
  2. Det e inte bara Ditt fel, ni e två vuxna inblandade i detta så ta inte på dig hela skulden själv!!!! Man måste våga för att vinna, du vågade men vann kanske inte i slutändan denna gång. Men vi finns här för dig å dina underbara barn. Å du ser ju i komentaren ovan att det e inte bara din familj som kommer att ställa upp, utan aäven alla dina vänner. Älskar dig! Puss

    SvaraRadera
  3. Vännen! Tänker på dig, och vet att allt kommer att ordna sig, på något sätt! Jag håller med de båda ovan, man måste våga för att vinna. Du gjorde helt rätt som chansade, och du är alltid välkommen tillbaka!
    Hör av dig om det är något! Kramar Cecilia

    SvaraRadera
  4. Vet inte vad jag ska säga. Skit tråkigt det som hänt och till och med jag känner mig helt tom. Vill så gärna träffa dig/er igen och är så rädd för att det inte kommer att ske. Vad som än händer så ska du veta att du har lyckats ta en plats i mitt hjärta, du är en god person som är värd det bästa och har otroligt vackra barn. Kram Ida

    SvaraRadera
  5. Lilla gumman. Allt ordnar sig, till slut. Och ja det går över men det tar tid. Och du måste låta det tid. Medans du kämpar så tänk på det här: Den som inte ser dig har inga ögon,den som inte hör dig har inga öron och den som inte älskar dig har inget hjärta.
    Du har en underbar familj, två underbara barn och en massa vänner som inte vill något mer än att se dig le igen. Du kommer dit,det kommer sluta göra ont. Inte nu, inte i morgon men det kommer en dag när du kan le igen.
    Vi finns här, i vått och torrt!!!!!!!

    Kramar om massor

    Anna

    SvaraRadera
  6. Älskade vännen,blir så himla lessen när jag ser vad han har gjort med dej,du är så underbar o vacker o det går inte att inte älska dej,men du tar dej igenom det här det vet jag .Det är bara att inse att han inte är en man ,utan en pojke .En man hade satt sej ner för att diskutera eventuella problem o försökt lösa dem,inte kommit med fjortiskommentarer som :nu älskar jag dej inte längre:det är omoget o tarvligt.Det finns ju två små barn med i bilden som han sårar lika mycket.Men du skall veta att du är älskad o omtyckt av så många människor förutom din familj.Gå med stolt hållning ifrån den där lilla skitön ,det är den och dom som gör en förlust.Tusen kramar o Pussar

    SvaraRadera
  7. Älskar dig gumman finns här för dig om du vill prata, gråta eller bara vara. Flytten löser sig vi e många som kan och vill hjälpa till <3 Löööööv U / Jenny F

    SvaraRadera
  8. Åååh, gumman.. jag är så ledsen för din skull... Många kramar <3

    SvaraRadera

Nu gör du mig sådär lycklig ^^