onsdag 11 augusti 2010

Mia Skäringer

Hallå..
Har inte hållt mitt löfte o skrivit nå mer.

Fult gjort, ja vet (så förlåt)

Men som ni vet e de mkt me o ta hand om en vild o galen tvååring (hon fyller faktist imorgon) en trotsig åttaåring ett hem o en flytt på samma gång, så jag tycker jag har en bra ursäkt..


PLUS att jag fick paket på posten häromdan.
Från min söta Teski.

Hon hade köpt en bok till mig och skickat den *kärlek*

Ja vart så glad så jag grina en skvätt :)


Boken e Mia Skäringers
"Dyngkåt och hur helig som helst"

Tyckte den vart lite si o så, men jag känner fruktansvärt mkt igen mig, så det vart som att läsa ur mitt eget liv om ni förstår hur jag menar.
Iaf satte jag mig härute i solen o läste medans musan sover middag (i sin sprillans nya växasäng) *STOLT*

Satt o läste blogginlägg ganska långt bak i boken
(ja, ja har ju redan läst allt annat innan då haha)




Så kom jag till 1 December, andra inlägget.

O som jag skratta.
De där e ju JAG!

Precis sån jag är..

Kanske borde passa mig för att bli utbränd då!


Hoppas ingen tar illa vid sig att jag kopierar texten från just det inlägget, men jag vill verkligen förklara...



(ur Mia Skäringers blogg 1Dec)


Från rum till rum.

Jag plockar strumpor snabbare än ljusets hastighet.

Små pappersremsor. Blöta vantar. Star Wars-gubbar. Plåster. Gosedjur. Ruttna äpplen ingen åt upp ur ryggsäckar.
Ibland mögliga pannkakor i igenimmade plastlådor.
Jag tar sakerna från rum till rum.

Till skräpkorgar. Till garderober och hyllor.
Och igentligen var jag bara på väg till toaletten.
Medan jag torkar mig i ändan hinner jag alltid byta en pappersrulle, kolla vilka schampoflaskor som är tomma, tänka på någon rolig replik och skruva på korken på barntandkrämstuben.

Swisch. Swosch.

Jag gjorde jämt så förut, innan jag blev utbränd.

Nu när jag torkar mig i ändan så torkar jag mig bara i ändan, inget annat.


Imorgon ska jag dra pappret sakta, sakta och riktigt känna hur jag faktist sitter och torkar mig.
Imorgon ska jag tänka : och här sitter jag och bara torkar mig.

Om ungarna ropar svarar jag bara "Mamma torkar sig"


Halleluja. Jag torkar mig, ingenting annat.

Det ska jag fan lära mig.

Asså, fattar ni hur det är att leva så?
Jag trodde alla levde så tills allt för många talade om för mig att det är inte normalt.
Om du äter, så ÄT.
Njut av maten o ÄT!

Sitt inte o titta på allt du måste göra samtidigt, lr ännu värre, GÖR allting samtidigt.


För så gör jag.

Jag dukar gärna av bordet innan jag satt mig o börjat tugga, för jag vill inte ha röran. När de andra ätit klart, glider jag ner på stolen o börjar tugga, samtidigt som jag tittar på smulorna som ligger o funderar på hur snabbt det går att svabba rent efter maten, eftersom disken ska sköljas o kryddan ska bort o kastrullerna......
*suck*

Men jag försöker faktist.

Hade all mat kvar på bordet idag till exempel, medans vi åt.

Inte illa pinkat ;P hahaha


Nu kommer min lilla skrutta ner för trappen o säger haj haj leo.. Hajhaj..


Haha, nyvaken snurpa, det bästa som finns *LOVE*

Ha en fin dag alla :)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Nu gör du mig sådär lycklig ^^